Betyg: 4/5

Första gången jag hörde talas om "Garagesekvenser", de låtar som utgör det outgivna materialet på denna utgåva, var hösten 1985 när Anders F berättade om dessa låtar i ett brev han skickade mig. Trettiotre år senare så får vi alltså detta på skiva eller åtminstone en del av det. 1977 och 1978 släppte Anders F Rönnblom plattorna "Det hysteriska draget" och "Komedia - En tripp nerför Tarschan Boulevard" på det något udda valet dansbandsetiketten Tyfon. Med dessa två skivor lämnade han den vispräglade rock som till stor del utgjort hans fyra första LP och som med lite god vilja kunde placeras in proggfacket. Men detta var något helt annat. Med ett stort steg in i en unik avantgardistisk suggestiv poesi är det nog runt denna tid han hos en del skapade sig ryktet om att vara en rockpoet med "svåra texter". Här finns mycket av det som fick mig att en gång börja älska Rönnblom: ordens magi, skönheten och kraften i hans enorma bildspråk. På dessa album finns några av hans allra bästa låtar, som den underbara "Linas dyrbara ord", "Svårt det är att leva, svårt det är att dö", "Sänd upp en doktor" och "Visst älskar jag dig och dina arbetarbarn". 

När det gäller artister som i efterhand släpper outgivet material så brukar det oftast finnas en hake. Den att det hörs att det finns en eller annan, företrädelsevis kvalitativ, anledning till att materialet ifråga lämnades utanför när den ursprungliga skivan sammanställdes. Här bjuds vi på femton outgivna spår som är skrivna mellan 1974-78. Till skillnad från andra artister så har Rönnblom tagit dessa låtar in i vår tidsålder och spelat in dem på nytt. Och det är ett förvånansvärt starkt material han presenterar. Precis som på originalplattorna så finns även här det som så mycket präglar Rönnbloms lyriska och musikaliska tilltal. Ett tilltal som inte räds att blanda det banala med det geniala, det stora med det lilla och det enkla med det svåra. Några spår sticker ut lite extra, som "Bokstavsberg", Hemingwayland", "Tivoli två" och "Ett täcke av daggstänk". 

Den här efterlängtade återutgåvan av dessa två vinyler tillsammans med kompletterande outgivna bonusspår är en stor kulturgärning. De outgivna spåren är oerhört mycket bättre än vad jag någonsin kunnat drömma om. Min enda invändning är möjligen att det hade varit roligt om han hade plockat med någon eller några låtar i ursprungligt demoskick. Men det är bara en liten anmärkning i marginalen av ett nördigt F-head.