Om

Den här bloggen kommer uteslutande att handla om fyra av mina största intressen: musik, mat, film och böcker. Jag kommer att "recensera" skivor, konserter, filmer, TV-serier och böcker samt bidra med ett och annat recept från mina stunder vid spisen. Således finkultur för hela slanten. Jag är ingen proffstyckare eller mästerkock utan tycker bara om att skriva och tänkte få utlopp för det här. Kommentera gärna men håll en god ton. Det som läggs in under fliken "Mat" kommer inte att läggas upp i bloggflödet utan hittas bara under den fliken. Om ni undrar över något mer så är det fullt naturligt. Då går det bra att maila och fråga så får vi se om jag kan svara. Mailadress hittar ni under Presentation-fliken. 

Presentation

Visar inlägg i kategorin Litteratur

Tillbaka till bloggens startsida

SARA DANIUS: Om Bob Dylan (Albert Bonniers Förlag) 2018-08-03

Betyg: 5/5

I en liten bok på närmare hundra sidor berättar Sara Danius historien om hur det gick till när Bob Dylan fick 2016-års Nobelpris i litteratur. Hon berättar om de veckor där media på ytan verkade rapportera om en desperat akademi som jagade en pristagare som lekte kurragömma med alla, en period som egentligen präglades av ett stort lugn med intensiva kontakter med Dylans folk fram tills dess att han tog emot priset under en ceremoni kantad av hemlighetsmakeri några timmar innan konserten på Stockholm Waterfront den 1 april 2017. 

Hon placerar Dylan i den västerländska litteraturtraditionen och berättar varför det var självklart att han fick priset. Hon beskriver ödmjukt en författare som skapat sitt eget universum genom att friskt "stjäla" av sina inspirationskällor och förebilder som spänner från världslitteraturen till blues och folkmusik. Hon lyfter fram tanken med att ge en lyrikskrivande sångare priset då även antikens Homeros skrev texter som var ämnade att framföras som sång. 

Sara Danius skriver i boken att beslutet att ge Dylan priset genomsyrades av en stor enighet i Akademien, något som kanske förvånar många. För även om, å ena sidan journalisten och litteraturkritikern Torsten Ekbom i Dagens Nyheter 1967 menade att Dylan redan då borde ha priset, så är det nog många som har tvivlat på att det någonsin skulle ske. Mot medias ständiga rapporterande om Dylans tystnad efter tillkännagivandet av priset ställer hon Samuel Becketts fem dagar långa tystnad den gång han fick priset. Media  skrev även då, 1969, om pristagarens skygghet och spekulerade i huruvida han skulle komma till Stockholm och ta emot priset eller inte. 

Danius text ackompanjeras av ett urval utsökta svartvita fotografier tagna av Björn Larsson Ask under Dylans första Sverigebesök i april 1966. Egentligen så handlar "Om Bob Dylan" väldigt lite om Bob Dylan. Åtminstone om sådant som inte tidigare har varit känt om honom. Den lilla skriften innehåller således inget sprängstoff för hängivna Dylanologer. Men det är en sympatisk och mycket rörande betraktelse över en skygg men ödmjukt tacksam pristagare och vad som skedde bakom kulisserna medan media spekulerande. Det är svårt att inte tycka om Bob Dylan och Sara Danius när man läst "Om Bob Dylan". 
   

JOHNNY CASH och PATRICK CARR; Självbiografin (Reverb Förlag) 1997

Betyg: 4/5

Den här självbiografin är nog bland de bästa i genren jag läst. Den gamle countrylegenden är oerhört öppen och frispråkig om så väl sin uppväxt, sina familjerelationer, karriären från de första stapplande stegen till bokens utgivning 1997, och framför allt sin kamp mot sina periodvis
 riktigt jobbiga missbruksproblem. Den är full med fantastiska anekdoter och roliga små historier. Egentligen så känns det inte som att läsa en bok utan mer som att ha ett samtal med honom. Och han har levt ett synnerligen intressant liv, så det blir aldrig någonsin tråkigt att höra honom berätta om saker han varit med om. Han är väldigt respektfull mot sina kollegor och närstående men blir ändå aldrig predikande, inte ens när han talar om sin tro. Johnny Cash var i slutet utav sina dagar en levande legend och en enda stor vandrande motsägelse. Han var en människa som i sina sånger med ett vänsterliberalt språk förde de utsattas talan. Han talade med kåkfarare på kåkfarares vis och med förkunnare på Bibelns vis. Han var den frälste syndaren. Han var The Man in Black.